Lördag 10/1
Hejhej, idag har jag skapat en blogg ^^ Tänkte att det kan vara ett skönt ställe att skriva av sig på. Vad man känner och sånt.
Kan ju börja redan nu:
Egentligen har jag så mycket känslor i kroppen just nu, både bra och dåliga. Dom bra är att jag har världens bästa pojkvän och vi ska snart flytta till egen lägenhet, och det ska bli jättemysigt <3 Jag längtar jätte mycket till det verkligen. Dom dåliga då :/ Allt känns så konstigt och overkligt när det gäller er två, jag kan fortfarande inte förstå att det är som det är och jag har jättesvårt att acceptera att det är som de är :( Det gör ont i mitt hjärta att vara med er två tillsammans, och jag förstår inte varför?! Jag är ju jätteglad för eran skull att ni är lyckliga osv, men samtidigt så är jag så rädd, ledsen och deppig. När jag är med med er så drar jag över en mask, låtsas som allting är jättebra och ler och skrattar. Inombords går mitt hjärta i tusen bitar och jag vill bara gråta. Varför jag känner såhär nu, det vet jag inte?! Jag tycker bara att det känns så fel och så konstigt. Jag lovade för eran skull att jag skulle försöka smälta det och ge det en chans, med tanke på att ni är mina bästa vänner. Jag försöker hela tiden, men det gör så himla ONT :'(
Ni sa att ingenting skulle bli konstigt eller förändras, men det har de faktiskt, allt har blivit konstigt. Jag tycker inte att ni är dom som ni var innan..Inte samma gamla personer som man umgicks med för ett tag sedan. Jag tycker att allt har blivit så stelt på något sätt. Nästan precis som jag aldrig känt er? :S
Jag vill försöka acceptera läget, men det är så svårt. Jag vet inte hur jag ska hantera mina känslor riktigt. Egentligen vill jag bara skrika rakt ut. Skrika ut allt jag känner och få ut all min oro och ilska som jag har inom mig. Eller ilska är väl fel ord att säga, men ledsamhet. Jag älskar er två, jättejättemycket. Och jag vill se er lyckliga och glada. Så egentligen förstår jag inte mitt problem?! Men jag försöker och försöker förstå detta, men ändå så går det inte.
Kan ju börja redan nu:
Egentligen har jag så mycket känslor i kroppen just nu, både bra och dåliga. Dom bra är att jag har världens bästa pojkvän och vi ska snart flytta till egen lägenhet, och det ska bli jättemysigt <3 Jag längtar jätte mycket till det verkligen. Dom dåliga då :/ Allt känns så konstigt och overkligt när det gäller er två, jag kan fortfarande inte förstå att det är som det är och jag har jättesvårt att acceptera att det är som de är :( Det gör ont i mitt hjärta att vara med er två tillsammans, och jag förstår inte varför?! Jag är ju jätteglad för eran skull att ni är lyckliga osv, men samtidigt så är jag så rädd, ledsen och deppig. När jag är med med er så drar jag över en mask, låtsas som allting är jättebra och ler och skrattar. Inombords går mitt hjärta i tusen bitar och jag vill bara gråta. Varför jag känner såhär nu, det vet jag inte?! Jag tycker bara att det känns så fel och så konstigt. Jag lovade för eran skull att jag skulle försöka smälta det och ge det en chans, med tanke på att ni är mina bästa vänner. Jag försöker hela tiden, men det gör så himla ONT :'(
Ni sa att ingenting skulle bli konstigt eller förändras, men det har de faktiskt, allt har blivit konstigt. Jag tycker inte att ni är dom som ni var innan..Inte samma gamla personer som man umgicks med för ett tag sedan. Jag tycker att allt har blivit så stelt på något sätt. Nästan precis som jag aldrig känt er? :S
Jag vill försöka acceptera läget, men det är så svårt. Jag vet inte hur jag ska hantera mina känslor riktigt. Egentligen vill jag bara skrika rakt ut. Skrika ut allt jag känner och få ut all min oro och ilska som jag har inom mig. Eller ilska är väl fel ord att säga, men ledsamhet. Jag älskar er två, jättejättemycket. Och jag vill se er lyckliga och glada. Så egentligen förstår jag inte mitt problem?! Men jag försöker och försöker förstå detta, men ändå så går det inte.
Kommentarer
Trackback
